imissyou

Nu är jag tillbaka i huvudstaden, även fast jag just nu befinner mig fyrtio minuter från den festliga stadskärnan.
Det är härligt att komma till Stockholm. Staden i sig välkomnar mig med stressande figurer som rör sig enligt normen, rakt fram eller mot andra hållet; huvudsaken är att man inte går ivägen. Men denna staden har mer än militärt inlärda rörelsemönster. Fantastiska människor hälsar mig välkommen och min älskade springer i min famn så att jag kan sjunka ihop en aning under den tunga packningen.
Även fast det inte syntes så är det väldigt fint att bli hälsad välkommen av kära vänner och älskade. Jag är för avtrubbad av timmarna av resa, konstig sömn och telefonring i byxfickan.
Det verkar dock som om Daniella och jag skall göra mat att stoppa i våra magar för vi är hungriga som riktiga fan. Så jag kan bara hoppas på att ni har något att fylla magarna med. Annars kommer vi gladeligen hem till edra deliciösa boningar, med lite pasta och pesto. Pasta och pesto är gott. Gott som tärnad ost.